Unnaryd-Jälluntofta-Hembygdsförening

Historiska fakta om bonadsmåleri

Foto: Evelina Håkansson, www.evilojnen.se

Jonas Gerdle, 2012, Studion Kronobränneriet

 

 Bonadsmåleri: Kulturarv och berättarkonst

 

Bonadsmåleriet i sydvästra Sverige har sitt ursprung långt tillbaka i medeltidens målartraditioner. Enkla motiv med rena klara färger hälsar betraktaren välkommen till målarens värld. ”Jag hoppas att du ska tycka om min bonad för då kommer du nog att anlita mig igen”.  Det fanns en ömsesidig relation mellan målarmästaren och hans kund.

 

Äggtempera på hemgjorda dukar.

”Naturfärger, hönsägg och vann” var tillgängliga råvaror på varje lantgård i skogsbygden. Bonadsmålarna var drivna hantverkare som tog vara på detta utbud. Utan skolor och akademiska meriter skissade de upp sina motiv direkt på timmerväggar eller på enkla dukar av lump och lin. Det var status, bland ortens hemmansägare, att inför jul och högtid ”bona om” sitt hus till glädje för barnen och för hela familjen. En sotig stuga förvandlades i ett magiskt trollslag till en färgsprakande festlokal när mamma och pappa spikade upp bonaderna.

 

Bonadsmåleriet var ett långt drivet dekorationshantverk

Kultur och välstånd började utvecklas under Frihetstiden från mitten av 1700-talet. Efter århundradens stormaktsplaner, krigföring och umbäranden fick äntligen bondfolket uppleva fred för nöd, elände och soldatutskrivningar. Nu kunde de stanna hemma på gården, odla sin jord, samla kraft och återskapa välståndet i sin bygd. Från att tidigare endast  få måla på kyrktak och herrgårdsväggar kunde målarna nu söka uppdragsgivare hos vanligt folk och hos traktens bönder. Hemkomna från krigstjänst kunde de tjäna till livets uppehälle och klara sig undan det fattigdoms gissel som annars drabbade avdankade soldater när de återvände och ingen längre behövde deras tjänster.

Målarna var inte finkulturens konstnärer, utan de var själva enkla lantbrukare och hantverkare som målade bonader på beställning och tog betalt för sitt arbete. Eftersom många av dem höll på med samma motiv i åratal kunde de driva skickligheten så långt att de med tiden utvecklades till sanna mästare i sin konst - naivism.

 

I dag då naivismen har hög internationell rankning även i den kräsna konstvärlden har bonadsmålarnas verk åter kommit till heders.

Enkla bildspråk, färgglada figurer, livslust och barnatro anpassas till årets högtidsstunder. ”Stiliga gubbar i bredbrättade hattar” glider in på prickiga hästar medan vackra flickor och vänliga änglar ingjuter sympati och trygghet i kompositionen”. Bonadskonsten berättar med humor och värme om vardagsliv och fest, om högtidskläder och vardagsmode, om husgeråd och djurhållning i gårdagens Sverige och ger dagens betraktare en uppfattning om den glada färgskala - rött, gult och blått - man gärna ville omge sig med på den tiden.

 

Det sydsvenska bonadsmåleriet slår an en mild och vänlig ton och är regionens svar på kurbitsmålning och dalahästar. I Unnaryd exponeras ett 40 tal välbevarade verk från bonadskulturens blomstringstid.

 

 

  Sydsvenska bonadsmåleri

 

Hembygdsföreningen hade på 70-talet fått en donation från gården Sjö, utanför Unnaryd, bestående av ett 10-tal mycket välbevarade sydsvenska bonadsmålningar. För att både visa och aktsamt bevara dessa beslutades att bygga ett museum i Hembygdsparken. Huset invigdes år 1986 av professor Nils-Arvid Bringéus, Lund. Det är byggt av armerad betong, håller en jämn luftfuktighet av 45-50% och är mörkt för att de känsliga färgerna och väven ska bevaras. Idag finns ett 30-tal bonader i Museet.

 

Det sydsvenska bonadsmåleriet förekom under 100 år ca 1750–1850 och hade sitt ursprung i kyrkomåleriet. Det var ofta kyrkomålare som fungerade som läromästare åt de hantverksmålare som började måla bonader på väv. Likheten märks i valet av motiv som nästan alltid är hämtade ur Bibeln och det är i huvudsak fem motiv som skildras: Bröllopet i Kanaan, De tre vise männen, De fåvitska jungfrurna, Den förlorade sonen, Jesu födelse.

 

Bonaderna användes till att pryda väggarna i bondehemmen till julen tillsammans med takdukar och hängkläden. De mörka väggarna lystes upp av färgsprakande och berättande bilder. Man målade på linneväv och färgerna köptes eller var hemmagjorda. Omkring sekelskiftet började man måla på papper vilket blev billigare och då började man också masstillverka bonder med enhetliga format och mot 1880-talet kom importen av tryckta julark och kistebrev från Tyskland, som såldes vid dörren och så var hantverksmåleriet förbi.

 

Unnarydsskolan

grundades av Nils Lundbergh eller Lindberg, 1718-1788, han var soldat från Göinge och kom till Unnaryd där han blev upplärd av en kyrkomålare. Av Nils Lundbergh finns ca 70 kända bonadsmålningar och 50-60 bevarade. Bonadsmuseets enda bonad av Lundbergh/Lindberg är också vår äldsta, målad 1763 och inköpt 1993. Den är troligen målad i Grysshult och föreställer Bröllopet i Kaanan. Lundbergh hade två elever, Johannes Nilsson från Gyltige i Halland och Per Nilsson, Ljushult, Vrå "Per i Lusshult"

 

Brearedsskolan

kallades skolan som leddes av Johannes Nilsson, 1757-1827, från gården Gyltige, Breared. 6 av Sjöbonaderna är målade av Johannes Nilsson i början av 1800-talet och dessa kom ursprungligen från en ryggåsstuga i Fägerhult.

 

Åsskolan

Anders Eriksson, 1774-1855, eller som han kallades "Klockaren i Dravö" grundade Åsskolan och var produktiv under 60 års tid. Förutom religiösa motiv målade han bonader med folksagan och folklivet som inspirationskälla. Över 100 bonader finns bevarade och i Unnaryds bonadsmuseum finns motivet Elie Himmelsfärd och Absalons död i eken på samma bonad.

 

Femsjöskolan

Företräddes av Anders Bengtsson i Bökeberg och Per Svensson i Duvhult, 1787-1862, som gick i lära hos Johannes Nilsson. Dessa finns inte företrädda i Bonadsmuseet.

 

Sunnerboskolans

främste företrädare var Nils Persson 1772-1836. Han var son till Per Nilsson i Lusshult, Nils Lundberghs lärjunge. Sunnerbomåleriet betecknar slutfasen i bonadsmåleriet.

Unnaryd-Jälluntofta-Hembygdsförening

mail: hembygdsforening@unnaryd.com

Bokning av guidning eller information: mobil 073 0800 436

eller boka online

Book an appointment using SetMore

Betala in ditt medlemskap

Enskild medlem: 100:-

Familjemedlemskap: 200:-

Bankgiro: 316-3201

Tack för att ni är med och stöttar

Unnaryd-Jälluntofta-Hembygdsförening

– bevarar forntiden för en bättre framtid.

Läs mer ...